För trettio år sedan var svensk elproduktion enkel och förutsägbar. Stora vattenkraftverk och kärnkraftverk levererade stabilt, priserna varierade måttligt och konsumenter kunde räkna med relativt konstanta kostnader året runt. Nu lever vi i en helt annan energivärld där dagens marknadsläge kan förändras från timme till timme med dramatiska konsekvenser för både ekonomi och vardagsliv.

Orsakerna till att dagens spotpris på el är mer volatilt än någonsin

Den moderna elmarknaden har förvandlats från ett enkelt nationellt system till en komplex europeisk väv av sammankopplade marknader. När vindkraft i Danmark plötsligt ökar eller minskar påverkar det direkt priserna i Stockholm. När Frankrike stänger kärnreaktorer för underhåll känns det av i Malmö samma dag.

Denna internationella integration gör att lokala händelser får globala konsekvenser på ett sätt som var omöjligt i det gamla systemet. En kabel som går sönder mellan Norge och Danmark kan över en natt förändra elprisen i hela Skandinavien.

Samtidigt har Sverige byggt ut väder beroende energiproduktion massivt. Vindkraft och solkraft kan variera från noll till maximal produktion inom loppet av några timmar, vilket skapar extrema svängningar i tillgång och efterfrågan. Här kan du se dagens spotpris och med egna ögon upptäcka hur mycket elpriset svänger.

Väderberoendet som driver priskaoset

Moderna energisystem bygger alltmer på naturkrafter som inte låter sig kontrolleras. En vindstilla dag kan vindkraftsproduktionen nästan försvinna helt, medan stormen efteråt ger överproduktion som trycker ned marknadsvärdena till nära noll.

Vinterkallar förvärrar situationen dramatiskt. När temperaturen sjunker under noll ökar uppvärmningsbehovet exponentiellt samtidigt som vindkraftsproduktionen ofta minskar. Denna kombination skapar perfekta stormar för priser som kan multipliceras över en natt.

Solkraft bidrar också till volatiliteten genom att skapa förutsägbara men extrema dagscykler. Mittens sol kan temporärt göra elen nästan gratis, medan kvällstoppar driver upp priserna när produktionen försvinner men efterfrågan fortsätter.

Europeiska marknaden som förstärker svängningarna

Sverige importerar och exporterar nu el konstant beroende på momentant utbud och efterfrågan över hela kontinenten. När Tyskland stänger sina kärnkraftverk eller Frankrike får problem med sina reaktorer påverkas omedelbart vår inhemska prissättning.

Geopolitiska händelser slår också igenom snabbare än tidigare. Energikrisen i Europa efter konflikten i Ukraina visade hur snabbt regionala problem kan förvandlas till lokala prisstegringar även i länder med god egen energiproduktion.

Genom att vara del av den europeiska energimarknaden får Sverige tillgång till mer el när vi behöver det, men vi blir också sårbara för andras problem på ett sätt som var okänt när vi var mer energisjälvförsörjande.

Tekniska flaskhalsar i ett gammalt nätsystem

Det svenska elnätet byggdes för en annan tid med stora, centraliserade kraftverk som levererade jämnt. Nu ska samma infrastruktur hantera tusentals små, oförutsägbara produktionsenheter och transportera el över större avstånd än någonsin.

Överföringskapaciteten mellan norr och söder har blivit en kritisk flaskhals. När Norrland producerar överskott men inte kan få det transporterat söderut skapas prisdifferenser som kan vara enorma mellan olika delar av landet.

Systemet kämpar också med att balansera produktion och konsumtion i realtid när båda sidorna blivit mer oförutsägbara. Detta kräver dyr reservkapacitet som bidrar till de höga priserna under stressperioder.

Framtiden kommer sannolikt inte att bli lugnare utan kräver massiva investeringar i både nät och lagringsteknologi för att hantera den växande volatiliteten.