Vi handlar som aldrig förr – men oroar oss mer än på länge

Kvinna som betalar med kontanter i kassa

Butikerna gör sig redo för en rekordjul, och hushållen har mer pengar över än på länge. Samtidigt har svenskarnas framtidstro rasat. Hur går det ihop? Vi reder ut varför plånboken och magkänslan säger olika saker just nu.

Rekordjul i sikte

Enligt HUI Research, Svensk Handels analysbolag, väntas handeln sälja för cirka 104 miljarder kronor i december. Det vore ett nytt försäljningsrekord och en ökning med 6 procent jämfört med december i fjol, räknat i fasta priser. Det betyder att vi inte bara betalar mer, utan faktiskt köper mer.

– Köpkraften är mycket starkare än vad den har varit på väldigt länge, säger William Lindquist, analytiker på HUI Research, till TT.

Och det syns redan i statistiken. Hushållens konsumtion ökade med 1,2 procent i oktober jämfört med månaden före. Jämfört med oktober i fjol var ökningen 3,3 procent, i fasta priser.

Därför har vi mer pengar över

Efter några tuffa år med hög inflation och stigande räntor har läget vänt. Flera saker samverkar:

  • Låg inflation. Priserna stiger inte längre lika snabbt, och lönerna har hunnit ikapp.
  • Billigare mat. Den tillfälligt sänkta matmomsen, från 12 till 6 procent sedan april, gör matkassen lite billigare. Enligt HUI får dagligvaruhandeln det största lyftet i julhandeln, och pengar som sparas på maten kan gå till annat.
  • Lägre skatt och avgifter. Sänkt skatt på arbete och pension, lägre elskatt och lägre avgifter för förskola och fritids har gett många hushåll lite mer kvar varje månad.

Julhandeln sprids dessutom ut över en längre period. Enligt HUI ses Black Week numera som den egentliga starten.

Men framtidstron rasar

Samtidigt som kassorna plägar ser det helt annorlunda ut när man frågar hushållen hur de känner sig. I oktober föll Konjunkturinstitutets mått på hushållens framtidstro, konfidensindikatorn, med hela 8 enheter på en månad, till 94,3. Ett värde under 100 betyder att stämningen är sämre än normalt.

Konjunkturinstitutet skriver att synen på den egna ekonomin om tolv månader nu ligger tydligt under det normala.

Svängningen är stor. Så sent som i juni låg hushållens framtidstro på den högsta nivån på tio år.

Och kontrasten mot företagen är slående. Konjunkturinstitutets samlade barometerindikator för ekonomin steg i oktober och ligger över det normala. Industrin är på sin högsta nivå sedan augusti 2022.

Hur går det ihop?

Att hushållen handlar mer samtidigt som de är mer oroliga kan låta motsägelsefullt. Men det finns flera möjliga förklaringar.

Plånboken visar nuläget, magkänslan visar framtiden. Konsumtionssiffrorna mäter vad vi faktiskt gör med pengarna i dag. Konjunkturbarometern mäter vad vi tror om det kommande året. Man kan ha det bra just nu och ändå oroa sig för vad som väntar.

Det finns mycket att oroa sig för. Hösten har bjudit på flera orosmoln:

  • Räntan på väg upp igen. Riksbanken höjde styrräntan den 4 november och har signalerat att fler höjningar är sannolika.
  • Kriget i Mellanöstern. Det har drivit upp priserna på drivmedel och energi.
  • Stöd som försvinner. Den sänkta skatten på bensin och diesel, det halverade priset på månadskort och högkostnadsskyddet för el tar slut vid årsskiftet.
  • Politisk osäkerhet. Ännu har ingen ny regering tillträtt efter valet, och budgeten för nästa år avgörs först den 9 december.

Vi har lärt oss av de senaste åren. Många minns hur snabbt räntor och priser steg 2022 och 2023. Det kan göra att vi reagerar snabbare när det kommer tecken på att det kan hända igen.

Vad betyder det för dig?

Att framtidstron faller betyder inte att det är dåliga tider. De flesta hushåll har i dag mer pengar över än för ett år sedan. Men det kan vara klokt att ta oron på allvar, utan att låta den styra.

  1. Njut, men planera. Det är inget fel att unna sig lite extra i jul. Men sätt en julbudget innan Black Week, så att januari inte blir en chock.
  2. Räkna med januari. Bensinen och månadskortet blir dyrare, och elräkningarna är ofta högst mitt i vintern.
  3. Bygg en buffert. Har du pengar över kan det vara klokt att lägga en del på sparkontot. Räntorna på sparkonton har också börjat stiga igen.
  4. Se över bolånet. Om fler räntehöjningar kommer påverkar det framför allt den som har rörlig ränta.

Fakta: Två olika mått

Hushållens konsumtion mäts av SCB och visar hur mycket hushållen faktiskt spenderar varje månad.

Konfidensindikatorn för hushåll tas fram av Konjunkturinstitutet varje månad. Den bygger på en enkät där hushåll får svara på hur de ser på sin egen och Sveriges ekonomi, nu och om ett år. Ett värde på 100 motsvarar ett normalt läge. Under 100 är stämningen sämre än normalt, över 100 bättre.

Nästa konjunkturbarometer från Konjunkturinstitutet publiceras i slutet av november.