Östgöten – En Historisk Överblick över Linköpings Tidningslandskap

Östgöten, även känt som Östergötlands aftonblad, var en tidning med rötterna djupt förankrade i Linköpings historia. Med sitt ursprung i liberalismen, startade tidningen sin utgivning 1873 som en utmanare till den mer konservativa Östgöta Correspondenten.

Det första numret av Östgöten markerade början på en ny era inom den lokala journalistiken, där tidningen snart skulle bli en tongivande röst.

• Grundande
  • Startår: 1873
  • Politisk inriktning: Liberal
  • Utgivningsort: Linköping
• Konkurrens
  • Huvudkonkurrent: Östgöta Correspondenten
  • Position: Utmanare
• Journalistik
  • Fokus: Lokala nyheter och händelser
  • Inflytande: Blev en tongivande röst

Årtal	Händelse
1873	Start av Östgöten
1873	Första numret publiceras
1870-talet	Östgöten etablerar sig som en liberal röst i Linköping

Isidor Kjellbergs Era

Isidor Kjellberg, grundaren av Östgöten, var känd för sitt personliga skrivsätt och sina radikala åsikter. Hans ledarskap inte bara satte prägel på tidningen utan också på det politiska samtalet i regionen. Efter Isidors död tog hans son Hugo Emil Kjellberg över rodret, fortsatt av John Hanzén, som båda bidrog till tidningens liberala framtoning och ökande spridning.

Östgöten som Aktiebolag

År 1901 omvandlades Östgöten till ett aktiebolag, vilket banade väg för en expansion av verksamheten. Med ett aktiekapital på 100 000 kronor, drev bolaget inte bara tidningsutgivning utan också ett boktryckeri och förlag. År 1922 hade tidningen en imponerande upplaga på cirka 12 000 exemplar, vilket vittnar om dess stora genomslagskraft i regionen.

Politisk Omsvängning och Nya Redaktörer

År 1935 skedde en betydande förändring då Östgöten bytte politisk inriktning från liberal till socialdemokratisk. Under ledning av redaktörer som Henning Thylin, Rolf Edberg och Hilmer Johanson, fortsatte tidningen att vara en viktig spelare i det politiska landskapet i Östergötland.

Sammanslagningen med Folkbladet

I 1966 gick Östgöten samman med det socialdemokratiska Folkbladet från Norrköping, vilket resulterade i den nya publikationen Folkbladet Östgöten (FÖ). Denna sammanslagning innebar att Östgöten inte längre var en självständig tidning, utan blev en del av en större regional satsning.

Återuppståndelsen och Slutet för Östgöten

Efter en tid av samarbete inom ramen för Folkbladet Östgöten, återuppstod Östgöten som en egen publikation 1981. Denna återfödelse var dock kortvarig, då tidningen upphörde att komma ut under eget namn den 31 december 1997. Detta markerade slutet på en viktig epok i Linköpings tidningshistoria.

Arvet efter Östgöten

Trots att Östgöten inte längre finns som en självständig publikation, lever dess arv vidare. Torbjörn Gustavsson, Östgötens siste ledarskribent, fortsatte att influera det lokala politiska samtalet genom sitt skrivande i Folkbladet. Han blev senare politisk krönikör i den borgerliga Östgöta Correspondenten, vilket visar på tidningens fortsatta inverkan på Linköpings journalistiska landskap.